|
Vassa Verktyg: Information Science i media |
||
|---|---|---|
|
|
||
|
Länkarkiv Sve.
Flänkarkiv Int. Danmarks Bibliotekskoles bibliotek
Press norden
Tidn infovetenskap
Tidn f sökproffs
Portal metatidn Sökmotor
Konferenser
Länkar i text
|
Mera I än T i framtidens IT-värld Av Ingemar Lindmark Publicerad i Biblioteksbladet 2003:8 Mera I än T ska bli räddningen för en skadeskjuten IT-bransch. Det säger nyligen avsomnade IT-kommissionen i rapporte Digitala tjänster – men hur? Bubblan sprack för det saknades tjänster som skulle trafikera 3G och bredbanden. Det är innehållet snarare än tekniken som ska få svensk IT att lyfta. Därför rekommenderar IT-kommissionen ett ”kunskapslyft” för att höja den kompetens som behövs för den nya tidens tjänsteprocessutveckling. Att strukturera information är bibliotekens hemmabana men hur förberedd är man? Och hur väl förberedda är de tidningar som skriver om bibliotek och informationsvetenskap? Med detta svep i den svenska och internationella pressen vill vi hitta ett svar. Svensk permafrost Sverige har inte mycket att skryta med när det gäller e-tidningar som skriver om informationsteknolog. Informationsspecilisterna hos TLS nöjer sig med korta sammandrag i Tidskrift för Dokumentation. Bästa exemplet är Scandinavian Journal of Information Systems. Utgivare är informatikerföreningen Iris, som är mest känt för sina konferenser och som har sitt säte på Victoriainstitutet i Göteborg. Tidningen ingår i en gruppering hos danska ISWorldnet tillsammans med Internettidningen FirstMonday och Vonet, som skriver om virtuella organisationer. På gång är ISWorld för Finland, Norge och flera andra länder. Bättre ställt i Sverige är det på den humanistiska sidan. Kultur.nu listar bibliotekstidningar, men de har av naturliga skäl en annan profil. Där hittar man Tal och Punktskriftsbibliotekets Bibliotek för Alla, vars artiklar kan handla om teknik för dyslexi och andra handikapp. I KB- supportrarnas Biblis väntar man sig ingen infoteknologi. Men inte minst betraktelserna från chefredaktören, doktor Gormander, allmänbildar teknikentusiaster, om e-böcker bland annat. Snygg typografi kommer till sin rätt även i Acrobat vilket även gäller för BTJ: s Ikoner. Här blandas bildning med samhällsdebatt och även vissa inslag med IT-präglat proffskunnande. Den som vill läsa om svenskt informationshantverk måste bottenskrapa i mediautbudet, exempelvis Axiells nättidning. Ett annat smakprov är NordinfoNytt, vars projektkatalog och konferenskalendarium kan ses som ett nyhetsblad för den nordiska forskningen. Sverige saknas avisor på engelska så att vår biblioteksteknologi syns ute i stora världen. Ett undantag är med gott danskt handlag producerade Scandinavian Public Library Quarterly. Bibliotekspressen i Danmark och svenskfinska biblioteksföreningens Bibblan skriver i enstaka fall om informationsteknologi. Biblioteken pionjärer Hålremsorna från katalogtryckningen kunde användas för databaser och USA tog kommandot med onlinetjänster som Eric och Medline. Sökproffsen i Sverige tröttnade på dyra uppringningar till USA och tjatade sig till den första paketnätsnoden på Karolinska Institutet. Lärosätena kopplade ihop smyginköpta minidatorer, som hette DEC-10, i ett nät. Sunet fick ett lyft med IP-protokollet, som sedan hos Tele2 och senare sedan hos Skoldatanät spred Internet ut i bygderna. Dt var på biblioteket vi stiftade vår första bekantskap med Mosaic, Netscape och Altavista. (Se en historieskrivning i tidningen Competence) Den tjänstutvecklingsprocessen bäddade för vår tids IT-landskap. Men nätrallarna stirrade sig blinda på tekniken och IT har gått i stå för att man missat tjänsteutvecklingen. Det handlar inte så mycket om tekniken utan om framtida IT-tjänster för att möta samhälliga behov, som skola-vård-omsorg, säger Ulrika Messing. Kruxet är att det saknas kompetens och vad värre är, vi har just inga svenska media som lär ut ny informationsteknologi. Professor Tom Wilson, som brukar föreläsa på Bibliotekshögskolan, listar på sin webbplats Information R.net drygt 200 tidningar på nätet som skriver om informationsteknologi. Bara en är svensk, eller snarare nordisk, nämligen Scandinavian Journal of Information Systems. Den amerikanska dominansen är förkrossande men det finns ett antal europeiska e-tidskrifter, som nyhetsbrevet Ariadne, Journal of Digital Information och sökproffstidningen Free Pint.
USA har resurser Till skillnad från sina mer introverta kollegor i Europa är man i USA rejält på hugget för att visa upp sin informationsvetenskap. Det visar en vandring i dessa länkarkiv:
Gutenberg skulle känna sig hemma i e-tidningar som skriver om framtidens informationsteknolog för till formen efterapar de forna tiders papperstidningar. Ett undantag är kanadensiska Suite.101.com Detta välmatade kunskapshus innehåller nätlotsar för en mängd områden, bl a för Library and Informations Science. Webben är bra strukturerad som tilltalar även ickeproffs. En gemensam sökruta leder till flera andra kunskapsdomäner, som E-books och Technical writing. Den som vill följa nyheter i branschen, till exempel konferenser, bör läsa månadstabloiden Information Today. Det amerikanska förlaget ger ut ett tiotal tidningar. Etablerade sökproffs skriver i Searcher och Online Magazine. Intressanta nedslag i den ymniga floran är Bulletin of the American Society for Information Science and Technology och Library Journal. Vissa tidningar göds med federala medel.. D-lib Magazine finansieras av försvarsforskningens DARPA och National Science Foundation, vilka är samma kassakistor som i begynnelsen lade grunden för Internet. Det är så amerikanerna skaffar sig världsherravälde över nya kunskapsindustrin. Den informationsteknologiska paradoxen Svenska universitetet får betalt per utbildad student. Följaktligen massutbildas studenter med snarlika föreläsningar vid 5-10 lärosäten. Med Real Player med tillhörande textplattform kan en föreläsning köras på bredbandet, förutsatt att närkontakten lärare-elev kan lösas på annat sätt. Varför plugga informationsteknologi i Umeå om Syracuse University har en bättre kurs på nätet? Det faller på att ingen katalogiserar sådana lärmoduler så att folk hittar, men det borde väl gå att fixa i ett ämne som informationsvetenskap. Morgondagens lärare och bibliotekarier kanske inte mäter sin publik ansikte mot ansikte på samma sätt som idag. I stället fungerar de som packkarlar för kursplattformar, som ständigt uppdateras för en livslång inlärning. Med allt smartare sökmotorer och bläddrare matas vi med artiklar om informationsteknolog så att vi storknar. Ett exempel på sådan mekanisering är Daypop som tar märktekniken RSS till hjälp för sina rubriklistor. Informationsfloden dränker oss. Det för med sig en informationsteknologisk paradox där vi mer litar till akademiska gurus som likt profeterna i öknen leder oss till de bästa källorna. I stället för föreläsare som inte vet så mycket mer än studenterna får vi akademiska superstars som likt profeter i öknen vägleder oss till de bästa källorna. Experter i smala nischer blir sina egna varumärken i nyhetsbrev och webbjournaler. Ett sådant exempel är professor Tom Wilson med Information Research Weblog. (Hans artikel The nonsense of Knowledge Management i Wisons nätavisa Information Research rekommenderas). Ett annat exempel är Peter Scott Library Blog som är förankrad till universitetsbiblioteket i Syracuse. Ett tredje är bibliotekskonsulten Greg Notess Search Engine Showdown. Det dyker upp själutnämnda grindvakter i webbloggarna så det behövs snart grindvaktgrindvakter. Det kan man konstatera efter en titt i listan hos DMOZ i ämnesblcken weblogs respektive journals. En intressant ansats till ordning och reda i äment information science ges i Current Cites. Ett lag lektörer vid Berkeleyuniversitet väljer varje månad ut det viktigast ur informationsteknologipressen och recencerar detta stoff i Current Cites, sökbart också i ett arkiv.
|
Hem till menyn Snacka om akademisk kvart I Biblioteksbladets förra nätsvep "Mera I än T i framtidens IT-värld" missade vi den kanske mest intressanta svenska tidningen som skriver om informationsvetenskap. Vi trodde att Human IT var avsomnad eftersom färskaste numret var daterat 2002:3. Det råkar vara så att kvartalstidningen ligger ett år efter med dateringen och 2002:4 är på gång. . Borås, som lär finnas i grannskapet av Skövde och Hjo, har en högskola som på sin tid var berömd för tidningen Carlssons Klister. Men utgivning av fjolårsnumrerade tidningar är en bibliografisk innovation som nog får räknas till det mer unika i presshistorien. I varje fall sedan Hiertas Aftonbladet och tillkomsten av ett känt månatligt veckoblad. Human IT - från ITH, Centrum för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv vid Högskolan i Borås - frodas och är synnerligen vital, både som e-utgåva och på papper. Den väl granskade vetenskapliga tidskriften publicerar pedagogiskt präglade texter om informationsteknik men också litterärt stoff som berör biblioteksvärlden. I uppsatsen Playing the Story visar Jonas Carlqvist hur dataspelen skildrar äventyrsvärlden. Anna Williams skriver välformulerat i samma 2002:3 om berättarkonsten i Startrek, vilket ger Human IT släktdrag till bildande tidningar som Biblis och Ikoner. I nästa nummer skriver Patrik Svensson om humaniora och informationsteknik. En grädda inom svensk infobildning finns representerad i arkivet ner till 1997, det mesta på engelska. Varför syns då inte Human IT i internationella vattenhål för Information Science? Det blev inte några napp i etablerade länkarkiv som Librariana och Internet Library for Librarians. Till och med i BHS-föreläsaren Tom Wilsons Information R.net vart det tji. BHS-redaktörerna Mats Dahlströms och Helena Franckes knappa resurser räcker inte för en global mission. Kulturattachéer går väl mest på cocktailpartyn. Det skulle behövas en nätattaché som lyfter in svenskt informationsveteri på den internationella arenan.
|
|
|
||
.