| Vassa verktyg | Blog, blogg, bloggar, bloggast | ||||||||||||||||||||||||||
|
Webbjournalerna hetast på nätet just nu? Av Ingemar Lindmark Google fick med köpet av programföretaget Pyra i februari närkontakt med en dryg miljon som gratis tankat ner publiceringsverktyget Blogger. 200 000 av dessa publicerar en egen webbjournal och de får nu en gräddfil till nätet om de klickar på Googles nya verktygslinjal. Vad blir nästa steg? Kanske får vi se samma kommersiella budskap som i sökmaskinernas webbsök dyka upp i webbloggarna. Till exempel Compaqreklam i Internetbrus, som är en svensk webbjournal med notiser om informationssökning på nätet. "Blogging is the fastest growing phenomenon on the internet" skrev nyligen the Guardian. Det finns en tre kvarts miljon webbjournaler grovt räknat. Många ges ut av professionella aktörer som vill hålla kontakt med sin publik. Andra är webbdagböcker av privat natur, där allt från filmrecensioner till andliga problem avhandlas. (Ett smakprov på sådana svenska webbdagböcker finns i Dmoz länkarkiv under Webbdagböcker) . Det tycks finnas en själslig blottare i de flesta av oss. Först skulle "alla" ha en egen hemsida. Nu är det en webbdagbok som gäller och det är mycket enklare. Ingen krånglig HTML-editor. Ta hem Blogger eller liknande freeware, skriv ner raderna och klicka på knappen så ligger texten ute på din server. Ofta skickas notiser och www-adresser mellan bloggarna, så det blir som ett nät i nätet. Kärt barn har redan många namn. Blog är en förkortning för weblog. På svensk jargong blir det bloggar. Tekniska Nomenklaturcentralen rekommenderar webbjournal och webbdagbok för privata alster; samt möjligen webbloggar. Ett bloggverktyg är en lillebror till programmen för Content Management. Båda är publiceringsverktyg där flera kan lämna bidrag, men för bloggarna är mallen förtillverkad. Det blir enklare men också lite tråkigare. I detta sammanhang är
väl inte de privata dagböckerna av intresse, utom möjligen
om bibliotekswebben upplåter utrymme för kundernas tips och
tyckande kring böcker. Att dela med av kulturella upplevelser är
populärt och i dagböckerna finns ofta en ruta där andra
kan lägga in kommentarer. Ett svenskt vattenhåll för blogentusiaster
är weblogs.se
Proffsbloggarna
Det kryllar av blogs för biblioteken. Sökmotorn Daypop, som är specialiserad på weblogs, listar 811 träffar som svar på sökordet Library. Problemet är att skilja agnarna från vetet. Library weblogs presenterar utbudet ländervis, som Library Automation i USA, Blogg og Bibliotek i Norge och danska Biblog Bibliotek och IT. Kanske kan man se det som ett symptom att Sverige inte finns med på listan. Många webbjournaler nöjer sig med korta kommentarer och www-tips Men många har också stoff som ser ut som korta tidningsartiklar, med den skillnaden att de presenteras i tidsföljd med de yngsta först. Proffsbloggarna är inte sällan ute med nyheter snabbare än fackpressen. När det nu går att botanisera bloggfloran med de nya verktygen så är frågan om den traditionella pressen kommer att få allvarlig konkurrens? Själv använder jag webbjournaler för journalistisk research. Experter kommer i journalerna till tals med sin publik direkt utan filtrering av en journalist. Skam till sägandes litar jag mer på experter som kan sitt gebit än på journalister. Tidningarna själva satsar på bloggar, som the Guardian med Onlineblogs. Fler än Google känner
guldvittringen. America Online börjar snart konkurrera med Google
om bloggarna. Reklamplaceringsföretaget Overture köpte i februari
AltaVista och Alltheweb och nu tar Yahoo över Overture. Sökmotorbranschen
har äntligen hittat en fungerande affärsmodell med betalda publicering
i träfflistorna. Många tror att webbjournaler kan fungera ännu
bättre för sådan kommersiell utplacering. En blogg om biblioteksrationalisering
skulle vara en perfekt kirurgisk kanal för den som säljer låneautomater.
Fast hypen kan snedtända, som när söktjänsterna satsade
på portaler.
Rätt person bakom
viktigt
Sökningen på "Anne Clyde" leder också till en bra orientering "Shall we blog?" i Tehcnican Librarian. En annan talare på London Online Conference är bibliotekskonsulten Gary Price, som förmedlar sitt amerikanska bloggkunnande på Resource Shelf . Jag satsar en femma på att snart kommer svenska biblioteksgurus med liknande webbjournaler. En verklig blogpionjär är David Winer (blog scripting.com . Se även Harvard Gazette ) som drog igång Weblogs at Harvard Law School's Berkman Centre . Webbjournaler har stor potential inom utbildning och forskning. "Blogs seem to be a natural way for teachers to maintain a class" enligt New York Times. David Winer kan ta åt
sig en del av äran för RSS, som står för Really Simple
Syndication. Bloggverktygen använder detta format för att märka
upp nyheter så att de kan fångas upp av brukarens nyhetsbläddrare,
eller news aggregators som de också kallas. Med RSS, som bygger på
XML, kan man automatisera pumpningen av notiser mellan bloggar och även
ut till användarna. Sådana sidor brukar de ha en "dekal" med
RSS eller XML. Det faktum att webjournalerna knyter trådar sinsemmallan
använder MIT Media Laboratary för att visa upp de som uppmärksammas
mest i Blogdex .
|
Biblog
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||