Hemsida

Eniro Nyhetssök

Google

E-bio ska väcka bygdebiografen ur törnrosasömnen. Och biblioteket ....?

Ur Biblioteksbladet 2004:1

I början på hösten invigde Marita Ulvskog Smedjebackens e-bio, som nu i princip kan visa premiärfilmer lika snabbt som de stora biografkedjorna. En vanlig rulle väger 25 kg och kostar 20 tusen att kopiera. Därför får småbiograferna vänta på nya filmer och folk far i stället till biopalatsen i city. I Smedjebacken laddar maskinisten datorn med en skiva som bara kostar tusenlappen och nästa steg är att i stället skicka filmen över bredbandet. Det handlar om högupplöst TV – HDTV – som ser ut som biofilm på duken eller plasmaskärmen. ”Skarpare än i verkligheten” var kommentaren när HDTV nyligen provades på en testbädd mellan Hudiksvall och Kista.

Grovkalibriga bredband möjliggör visning på många platser samtidigt - och sådana slingor dras nu till glesbygder i Norrland och Bergslagen. Smedjebacken, Arvidsjaur och Klenshyttan deltar tillsammans med fyra andra Folketshus-bografer i ett e-bioprojekt som drivs av Folkets hub, där KTH, Ericsson och Telia är intressenter. Kablarna i testbäddarna pumpar fram 30 gigabitar i sekunden, vilket är flera gånger mer än vad vi är vana vid idag. Sport, teater och andra evenemang kan visas i samma ögonblick som de utspelas.

Men det finns två men. En server och digital projektor går på miljonen, fast priset på både projektorer och plasmaskärmar sjunker snabbt. Tillgången på digitalt lagrade premiärfilmer är magert för ännu finns inte många e-biografer i världen. Största hindret för en monopoliserad filmbransch är nog rädslan för konkurrens och kanske också för piratkopiering. Sveriges Television stod för en teknisk bragd genom att framtidssäkra Ingmar Bergmans Saraband med en HDTV-inspelning, som samtidigt kan överföras till vanlig 35 millimeters filmremsa.

Biblioteket? Varför inte?

Är gamla biografer de mest lämpade för e-bio? Bredband med tillhörande teknik ska ändå finnas på biblioteken, så de borde ligga bättre till som Digitala Hus. Tanken är att e-bio ska ingå i flerbrukarhuset i Nye Deichman, som är Oslos kommande stadsbibliotek.

Svenska Filminstitutets Åse Kleveland talar sig varm för flerbrukarhus och hon leder en svensk arbetsgrupp för e-bio.

- Min tanke är att reetablera en kollektiv mötesplats, vad man skulle kunna kalla för en Folkets Hub, på mindre orter säger hon i en intervju för nordisk Interiör. Istället för att vi ska sitta ensamma hemma med storskärmar, vill jag etablera nya former för kollektiva upplevelser, och det innebär inte endast film, utan även rock-konserter, föreläsningar, sport och annat.

Den gemenskap som teven en gång slog sönder ska nu återvinnas med nya mötesplatser. Står man bara ut med lukten av popcorn bör HDTV ha en given plats på bibblan. I den moderna biblioteksarkitekturen får hyllorna maka åt sig för att ge plats för samvaro. En fickbiograf kan vara liten, kanske obemannad om lånekortet ersätter biljettrivaren. Tekniskt är det som att knäppa på teven så det behövs ingen maskinist.

12 offentliga miljarder plöjs ner i de svenska bredbandsnäten. Statliga Vinnova och EUs sjätte ramprogram spenderar hundratals miljoner på breda bredband med HDTV-kapacitet och även på satelliter för de vita fläckarna. I dessa operatörsoberoende nät ska det vara fritt fram för lokala aktörer att arrangera visningar enligt visionen för Folkets hub.

Ingemar Lindamrk