|
Inventering länkbibliotek för litteratur och
historia
Lokal www tabu på bibblans
sajt?
Av
Ingemar Lindmark
Mötet mellan biblioteket och Internet är intressant. I den ursprungliga
Internetfilosofin delade man med sig av vetande lika väl som haschpipor. Kultur betyder odling, något som växer upp
nerifrån. Det gäller även för Internet även om idealen delvis har fått ge vika för det kommersiella.
Lokalsamhället har fått en arena på nätet.
Skribenter som inte platsar i massmedia kommer här till tals. Föreningslivet får en vitamininjektion, hembygdsblad på nätet och släktsajter är ett par exempel.
Följaktligen borde det krylla av
lokala aktiviteter kring kultur och forna tider i bibliotekens länkarkiv. Så är
som regel inte fallet, det visar mitt svep i länkbiblioteken. Det lokala stoffet borde vara
kommunens hemmabana men i stället överlappar bibliotekarierna med
nationellt och internationellt material. Man ser inte mycket av regionens egna kulturarbetare på nätet och lika illa är det i ämnet historia.
Blekingelänkar
Varför detta ointresse för det lokala? Sitter ränderna kvar ifrån den nationellt sinnade folkbildningsepoken?
Fast det finns ett lysande undantag: nämligen Blekingelänkar på Ronneby bibliotek där det ur mängden går det att leta sig fram till exempelvis Kreativium, Harry Martinsson och Ronneby blodbad. Blekingelänkar bevisar att lokal kultur handlar om mycket mer än byrålådspoeter, hembygdsboksplitare och halvdementa släktforskare.
Blekingelänkar är ett schlaraffenland för turister om inte annat, som följaktligen borde dyka upp som länktips på turistsajterna.. Men icke; inte ett knyst på blekinge.com eller webben hos kommunala Ronneby Turistbyrå.
Hänger den ringa uppmärksamheten samman med bibliotekariernas filttofflor? Ronnebiblioteket listar sökverktyg i en praktisk "portal", bland annat till andra biblioteks länkkataloger. Men
denna förteckning lotsar inte till Ronnebybibliotekets eget utmärkta länkarkiv, som dessutom har sökfunktion och blänkare från "Hett i Veckan".
Är SAB-klassningen för trubbig för att fånga lokalt stoff? Blekingelänkars SAB-klassning motsäger det. Biblioteken i Mölndal, Norrköping och Västerås SAB-klasser sina kataloger med Malmöbibliotekets Nils rubricerar efter eget huvud på samma sätt som GP och Yahoo.
Inventering
Finska Folkbibliotekens webb är finskt kärv med ett ambitiöst decimalsystem för
nätbiblioteket. Varför gå över Bottenviken efter vatten om man inte är finsktalande? Förutom det finska så varskos man om sajter på svenska, engelska och andra språk.
Bland folkbiblioteken står Mölndal med sin välmatade katalog i en klass för sig. Ämnesstrukturen är redig där den inbyggda sökmaskinen är till god hjälp. I blocket G Litteraturvetenskap finns en sökruta för den litterära sökmotorn Pilot
Search. Författarlistan länkar främst till Runebergsprojektets e-böcker. Under K Historia finns mycket att hämta. Men för att hitta lokalt material måsta man ta sig till listan under Ld Genealogi.
Vill man ha en kompakt ämneskatalog duger Norrköpingskatalogen. Fylligare www-arkiv får man hos Västerås och Malmös Nils. Vill man botanisera i en mer yvig flora får man den rätta stimulansen hos Sunet och Yahoo.
En mycket lättledad länksamling är Catweb för historia, litteratur och allsköns andra ämnen. Catweb finns på
www.catweb.nu . Överskådlig är
ocksål samlingen från GP Faktaredaktion. Staffanstorpskatalogen kan förefalla lite vildvuxen men är bra på att matcha vanliga frågor från skolbarn och vuxna.
En liknande ansats har det välmatade Länkarkivet. I kultblocket finns under rubriken Litteratur en detaljerad uppspaltning av ämnen, t ex 95 författartips. Ämnet skönlitteratur är uppdelat på flera språk.
Både forskare och noviser kan ge sig ut på nöjsam kryssning hos Agora hos UB i Uppsala, internationellt inte minst. Agora har bra ämnesuppdelning där det går att
fritextsöka.
Hos KB Svesök finns blocket Konst, kultur och språk med underrubrikerna Författare och Litteratur. Där finns länkar till en mängd svenska respektive utländska författare. Andra ämnen är Litteraturvetenskap och Recensioner. Sökmotorn Bibliotekens svenska sökguide utvidgar letandet.
Sveriges bästa
historiesajt?
Inbjudan till ett gästabud som heter duga
Jag har hackat på museer och kulturchefer för att de vanvårdar det historiska arvet på nätet. Det som finns tycks man ha plankat från en turistbroschyr. Jag blev därför smått salig när jag surfade in på
illustrata.com med en webbplats som tidningen PC for Alla gav en tiopoängare.
Där bjöds på en virtuell vandring bland fornlämningar i Nyköpings kommun och på Nyköpingshus dessutom. Ett klick på kartan och man är uppe i Lindsbacke där utsikten panoreras i ett fönster. Med musen styrs zoomen så att järnåldersgravar kan granskas i detalj. Ett klick och fälten nedanför fylls med Östersjön så som det såg ut en gång i tiden. Det bjuds på mängder med vridbara bilder ledsagade med text på svenska och engelska. Jag har aldrig sett dess make. Då har jag ändå botaniserat på åtskilliga
sajter; till exempel på www.panaorama.dk, som ger smakprov från hela världen.
Bakom Illustra står webbmakaren Jochum Berg i Nyköping. Han har tagit fram en egen Flashteknik där han skapar runtombilder, som insatta i ett sammanhang är något extra. (Insticksprogram för Flash sitter i praktiskt taget alla persondatorer.
QuickTime, som är en liknande teknik, finns på sin höjd finns nerladdat i var fjärde PC). Nackdelen är att det är dyrt att producera sådan grafik. Webbdesigners använder ofta Flash för glassiga plojer som sinkar men Jochum Berg sticker ut med att verkligen berätta och visa.
Detta omfattande nätmuseum gjorde han på speck, men det var kalla handen från Nyköpings kommun - och intresset var svalt från andra kommuner också. Att locka till sig in- och utsocknes med spännande www-visningar har inte hög prioritet hos kulturchefer och turistansvariga. Jämför med
Virtual Denmark där det finns
panoraman och text på danska, engelska och svenska.
Den som vill vandra på låtsas i Nyköping med omnejd måste skynda sig. Det är trångt på Jochums server. Sidorna byts efterhand mot en liknande upplevelsewebb för svensk historia, från vikingarna och framåt. Även de tvåspråkiga texterna är proffsigt gjorda.
llustratas produktion Vikings of Sweden röstades fram som dagens och månadens Cool Site of the Day av en webbrankare med samma namn.
Landet Skåne reser sig ur www-vågorna
- Hembygdshistoria anses vara något man ägnar sig åt mellan 80 och döden. Här vill vi bjuda på något som är kul för de yngre säger Caisa Lindfors, som är en av producenterna för den nya webbplatsen Terra Scaniae hos Kultur Skåne.
Terra Scaniae är en ny historiewebb, sannolikt den första regionala i sitt slag. Landet Skåne - som även rymmer Halland och Blekinge - får här en regional historiebok som är både lättläst och spännande. Kulturnämnden i Region Skåne riktar sig till barn i klasserna 4-6, fast alla med barnasinnet kvar kan glädja sig åt en mix av text, bilder och inte minst kartor.
För forntiden och sedan för varje sekel efter Kristian tyrann - eller snarare Christian den gode - varvas faktablocken med berättelser skrivna av tre barnboksförfattare. En av dessa är Gull Åkerblom, som utifrån bitr. stadsarkivarie Anders Reisnerts underlag skriver livfullt om Peder boktryckare. (Gull Åkerblom var bibliotekarie i Åkarp i 25 år och födde Lukas Moodysson innan hon började skriva barnböcker).
Webben skildrar hur folk levde, vilket sätts in i ett större sammanhang med hjälp av kunskapstexter. En mängd kartor underlättar orienteringen. De Flashanimerade sidorna kittlar fantasin och de ger en vink om vad som går att göra multimedialt.
Texterna är korta och enkelt skrivna för att alla ska förstå. Lite väl kompakta ibland kanske, men tanken är att webbplatsen ska fungera som ett komplement till andra läromedel. Det kan fungera i klassrummet men hur gör läshungriga barn, och för den delen också vuxna, som vill veta mer? Några länkar och boktips förekommer, men åtminstone för den som har musfingret mitt i handen tycks denna förankring vara en smula rörig.
Den vetgirige beger sig då lämpligen till Skånewebbens historieblock, där det går att surfa till webbplatser listade från Ale Stenar till Vykort tagna i
Fulltofta. I kulturblocket finns bland annat museer och kommunbibliotek. Med tio ämnesområden länkar webben till mycket mera än historia, allt uppspaltat i fem regioner inom landskapet Skåne. Det fina med Skånewebben, som hade premiär i oktober, är att de tre tusen länkarna är biblioteksgranskade. Bibliotekarier på elva kommunbibliotek deltar som redaktörer, vilket sker i regi av länsbiblioteket
I skolan blev vi matade med Stockholms blodbad där Kristian Tyrann fick ett åttiotal huvuden att rulla. Men hur många känner till
massakern i Ronneby där knektarna hos Erik XIV stack ihjäl fyra tusen, till stor del kvinnor och barn? (Som skådespelare dramatiserar på Ronneby museums webb för övrigt). Det är segrarens historia som gäller i erövrade provinser. Terra Scaniae betyder Landet Skåne. Är webben ett första steg till en dansk återförening, åtminstone mentalt?
- Nej, knappast säger Caisa Lindfors. Fast Köpenhamns Amt hör till dem som hört av sig för eventuellt samarbete. Första ansatsen till en danskspråkig Terra Scaniae finns redan, liksom på engelska.
Mycket talar för att Terra Scaniae kommer att yngla av sig. Längst har Buskerud fylke i Norge kommit, som bygger en webbplats efter samma modell.
Det är kulturnämnden i Region Skåne som är huvudfinansiär för både Skånewebben och Terra
Scaniae. Med 1,5 miljoner kronor i den årliga potten får Terra Scaniae rätta sig efter mattsäcken, men ambitionen är att få göra mycket mer. Att få bjuda på virtuella vandringar i historien med text, bild och ljud vore läckert. Att reta historieaptiten genom att publicera elevernas egna arbeten är också ett önskemål.
I maj
föddes forskning.se
"En vägvisare för dig som vill veta något om forskning men inte vet var du ska börja." Så börjar texten på hemsidan för den populärvetenskapliga portalen som leder till akademier, aktuella myndigheter och forskningsinstitut. Webbplatsen är välfylld redan från starten och åtskilligt mer utlovas.
Nyheter fylls på varje dag, huvudsakligen baserat på pressmeddelanden. Ett fyrtiotal brevlådor finns på plats så att man på nätet kan ställa frågor forskare. Speciell service ges till skolelever och journalister. I kalendariet listas populärvetenskapliga föreläsningar. En målstyrd sökmotor tipsar om forskning på högskolor och institut.
Är forskning.se en vetenskaplig motsvarighet till det rikets officiella
SverigeDirekt? Tipsen riktas mot högskolor, institut, museer och myndigheter som Naturvårdsverket och Strålskyddsinstitutet. Media har en egen avdelning, vilken ger vinkar till program som Vetenskapsradion och Nova.
Forskning.se vill popularisera lärt vetande. Biblioteket har varit akademiska navet alltsedan renässansen och detsamma kan sägas om folkbiblioteket för folkbildningen.
Men var finns bibliotekarierna på forskning.se? Inga hjälp för att hitta böcker ges till den som vill fördjupa sig; ordet biblioteket nämns inte ens. Kommer forskning.se att öppna kanaler till bibliotekens länksamlingar som om något är en populärvetenskaplig resurs?
forskning.no klistrar dig vid skärmen i timmar
En handfull välskrivna populärvetenskapliga artiklar presenteras varje dag i den akademiska bredsida för alla
nysgjerrige. Bakom portalen forskning.no står sju högskolor, Forskningsrådet och Norsk Polarinstitut, vilket inte hindrar att en stor del av stoffet är internationellt. Till formen påminner forskning.no om vår papperstidning Forskning och Framsteg.
Några smakprov
från en veckans publicering:
Kultur: Hulebjörnens klan - steinalderromaner som inngangsport til
akeologi?
Samhälle: Reklamen naermer seg kunsten
Hälsa: Ammedufter öker sexlysten til barnlöse kvinner
Miljö: Fossiler forteller oss om fortidsklima
Teknik: Intelligente ölglass
Hav/jord/skog: Gulrötter tåler icke stress
Naturvetenskap: Cellene snakker
Från artikeln kan man gå vidare till "relaterade artiklar" eller till texter under de ämnen som varje block är uppdelat i. Sökrutan är till god hjälp om man är en smula slängd i norskan. Exempelvis med ordet
laks, som radar upp tio intressanta artiklar.
Hvornår är BibHit bedst? Hver
gang.
En travestering på Storm P och Tuborg är på sin plats. Ett tjugotal danska bibliotek bidrar med kvalitetsmärkta länkarkiv i BibHit och den sammanslagningen ger ett kraftfullt sökverktyg med drygt 8 000 webbtips.
BigHit är ett samarbete mellan kommunbiblioteken i Gladsaxe, Hobro, Silkeborg och
Århus. Urvalet baseras på sökningar från bibliotekariernas dagliga gärning där även biblioteksbesökarna bidrar med tips. En tredje ingång är BibHits sökspindel, som känner av ett antal utvalda webbplatser.
En fiffighet är att det samtidigt
går att söka i BitHits länkarkiv och i bibliotekens bokkataloger.
Varje länk etiketteras med metadata efter
DublinCore-standarden. Förhoppningen är att fler bibliotek ska medverka i knytkalaset vilket kan utvecklas till en mycket potent sökmaskin. Till skillnad från Google och Alltheweb skapas databasen utifrån ett kräset urval där varje post beskrivs enhetligt.
Egentligen är det så här bibliotek alltid har arbetat, skillnaden ligger i att det här handlar om webbplatser och inte om böcker. Och ett gemensamt länkarkiv i stället för gemensam bokkatalog. BitHit förenar det bästa ur två världar: ett urval som utgår från användarnas behov å ena sidan och å den andra en samverkan som eliminerar dubbelarbete.
En annat bra länkbibliotek är Folkebibliotekenes Netguide med drygt 4000 länkar, tillgängliga med ämnesbläddring eller med stöd av en välrustad
sökruta.
BibHit och Folkebibliotekenes Netguide är två av de tjänster som portalen www.bibliotek.dk tipsar om. När ges en liknande avstamp i en svensk biblioteksportal? Och när får vi se ett svenskt
BibHit? Eller varför inte ett nordisk eller EU-orienterad BibHit?
www-tips:
BibHit
Folkebibliotekenes Netguide
Bibliotek Danmark
Försynt bokmal lockar med Kafka och Strindberg
Språk och litteratur ger rikedom så fynda i min guldgruva. Så välkomnar
Gerd i Skellefteå till sitt litterära samkväm på Internet. Lättsamt och ömsint speglar hon författare som Strindberg. Kafka och Shakespeare - med länkar för den som vill tränga djupare. Antiken och poesi finns också med. Gerd avslöjar inte sitt efternamn, men jag gissar att hon är svensklärare. Den välgrävda Guldgruvan är som gjord för att väcka lust hos gymnasister.
|