När jag i min journalistiska gärning behöver fakta snabbt och koncentrerat brukar jag leta i Susning och Wikipedia. Dessa så kallade wikis serverar upplysningar överraskande korrekt trots att det är fritt fram för vem som helst att lägga in text – och ändra i andras texter. Vanliga uppslagsböcker på nätet kan också vara gratis, men de nöjer sig som regel med korta notiser och är inte lika väl uppdaterade

Häromdan gjorde jag research på Hans Blix. Google gav 151 000 träffar. Visst hittar man bra nålar, som faktarutan från BBC, men Google är trots allt en höstack. Svepet gav detta resultat, räknat med antal tecken i texten för Hans Blix (inom patentens tusental artiklar i databasen):

Wikipedia, engelskspråkig 2600 tecken (220)
Wikipedia , svenska 5500 tkn (20)
Susning 1600 tkn (56)
MSE Encarta 1900 tkn
Nationalencyklopedin (www-ab. 540 kr/mån) 900 tkn (183 )

Ett högst ovetenskapliga test visserligen men får duga som illustration. Wikipedia har en uttalad ambition att vara en encyklopedi medan Susning är mer vildvuxen. I båda finns gott om länkar, så man hoppar snabbt vidare i kunskapsmassan; där engelska Wikipedia med sin storlek leder med flera hästlängder. När de två råkar överlappa varandra är Susning ändå min favorit, mycket tack vare bra ingaffling och ”generalsök” i sökmotorer, nyhetstjänster, uppslagsverk – och till Wikipedia.

Pionjärer

4000 textförfattare och redaktörer för producerade Nationalencyklopedin, vilket lär ha kostat 150 miljoner kronor. Datakonsulten Lars Aronsson startade Susning.nu 2002 i Linköpingslägenheten med två tomma programmerarnävar. Tekniken finansierar han från sin egen ficka och frivilliga krafter får inte betalt för att skriva texterna. Dessutom hinner han med att sköta litteraturdatabasen Projekt Gutenberg, som Aronsson drog igång 1994 för datorföreningen Lysator. I Runeberg finns idag 100 000 OCR-inlästa sidor, där boklistan toppas av Nordisk Familjebok 1876-1926.

Biblioteksetablissemanget borde ligga närmre till för en sådan kulturgärning,. I stället ar det en inte särskild bokintresserad student med misslyckade studier bakom sig, som tog initiativet. Humlan kan inte flyga men gör det ändå.

Samma kan sägas om Susning. Att låta kreti och pleti skriva texterna i en uppslagsbok borde vara en omöjlighet - utom för en besjälad konsult som hade dåligt med jobb efter IT-bubblan. Susning tycks vara rena rama altruismen – om inte Yahoo skulle få för sig att köpa Aronsson Datateknik för så där 200 miljoner.

Wikikonceptet föddes 1994 då systemutvecklaren Ward Cunningham (c2) programmerade en webbplast för att kunna byta erfarenheter med kollegor. Det stora lyftet kom när två dataentusiaster i San Diego lanserade Wikipedia 2001. Där finns idag 800 000 artiklar fördelat på arton språkvarianter. Enbart engelska Wikipedia har 300 000 artiklar med 90 miljoner ord – att jämföra med Britaniccas 55 miljoner ord i 85 000 artiklar. Tack vare XML-märkning ynglar sig dessutom stoffet i Wikipedia av sig i ett otal andra wikis.

En fjäder i hatten för Susning är en tolfteplacering i Internetworlds 100-toppranking. Sett till volymen intar Susning en hedrande andraplats internationellt eller en fjärdeplats om Wikimedia delas upp efter språk. Svenska Wikimedia har haft en trög start men knappar in på Susnings försprång.

Var finns biblioteken?

Vad är egentligen en wiki? Susning ger själv en bra beskrivning: ”Wiki är en typ av webbsidor som allmänheten tillåts redigera och bidra från. I regel finns det en uppsättning rättesnören att följa vad gäller innehållet och de upprätthålls av människor som har tid och ork att sanera klotter. Några administratörer med särskilda rättigheter finns inte, varför risken för redigeringskrig är stor. Okontrollerbar revisionism förhindras genom att alla ändringar sparas, vilket gör en wiki till ett sant demokratiskt instrument.”

Att antal övervakare i Wikipedia har koll på klottret. Aronsson håller ensam ett öga på Susning, vilket har fungerat bra – fram till i mars i år så webben bombarderas med porr och tjänsten tills vidare stängde för fler bidrag. Textförfattarna, med en kärna på 300 personer, har till stor del flyttat över till svenska Wikipedia. Därför hänger Susning lite på gärsgårn. Finansieringen är ett problem, att sälja annonser går trögt och rimmar dessutom illa med wikideologin.

Tjänsten borde ombildas till en stiftelse på samma sätt om Wikipedia menar belackarna. Staten stöttade Nationalencyclopedin med ett tiotal miljoner men Aronsson får på sin höjd en klapp på axeln. En så udda fågel som Aronssons Susning passar nog inte in i den välorganiserade svenska ankdammen.

Dan Köhl, tidigare elefantskötare på Skansen och nu elefantkonsult i Wien, är en flitig textförfattare i Susning och Wikipedia. Han också egna wikis på nätet, där en handlar om släkten Koehl och en annan om elefanter. Många lägger ut wikis på Internet, från skolklasser till storföretag. Man tankar ner ett gratisprogram - som till exempel klassikern MediaWiki - och kör igång. Boken the Wiki Way: Quick collaboration on the Web, författad av Ward Cunnigham och Göteborgskonsulten Bo Leuf, är en bibel för wikibyggare.

Skolor som Norra Latin och Tensta gymnasium har prövat wikis. Men varför så få bibliotek? Kan forskare aggregera sitt kunnande på detta sätt så borde väl bibliotekarier ha samma behov. Folkbiblioteket kan samla ortens bokmalar i en gemensam sajt. Eller lagra litteratur och annat lokalt stoff i en hembygdswiki. Kan Wikipedia lägga ut gratisböcker i WikiBooks så varför inte något liknande i Sunne? Rätt uppmärkt kan biblioteken låta detta lokala engagemang strömma in i ett nationellt nätverk.

Med eller utan bibliotekens medverkan är wikis en folkrörelse som inte låter sig hejdas i första taget.

Hem till menyn

Sidan producerad av Ingemar Lindmark 08 751 18 60