Siris Hemsida

Hem Släktforskning Kultur Fotografier Recept Knep & knåp Gästbok Länkar Kontakt Översikt

Slöjd och hantverk

Svepteknik

Sveptekniken fanns i Skandinavien redan under vikingatiden. Söderut placerades bottenbrädan inuti svepet och pluggades fast med små trätappar. Norrut gjordes en fals så att halva bottentjockleken låg inuti svepet och den andra halvan under. Sen pluggades bottnen fast och gav en hållbarare konstruktion.

Fördelarna med de svepta kärlen jämfört med de urholkade eller laggade var vikten och den låga materialåtgången. Tekniken var relativt lätt att lära sig och tillverkningen gick ganska snabbt.

Svepaskar tillverkas av tunna spån som blötläggs och sveps runt en rund eller oval mall. När spånet torkat tas det bort från mallen varefter ändarna läggs omlott och svepet sys ihop med exempelvis rottrådar, vanligtvis i en kedjesöm.

(Klicka för större bilder och mer info)

Svepask för smör

1. Svepask

Smörask med rundat lock gjord med svepteknik på 1920-30-talet.
Svepask

1.2. Svepask med lock

Svepask med lock av Sören Algotsson, Östersund, 1992.
Äska med lock

2. Äska

Äska, svepask med låsbart lock av Sören Algotsson, Östersund, 1992.
Svepkorg

3. Svepkorg

Svepkorg.
Svepbricka

3.2. Svepbricka

Svepbricka av John Nilsson, Storuman, 1981.
Svepkista

4. Svepkista

Svepkista. Färdspann, Samisk Kisa. Tillverkad av samen Sjul Larsson 1808-1888
Svepskrin

4.2. Svepskrin

Svepskrin.
Mjölsikt

5. Mjölsikt

Mjölsikt.
  1. SVEPASKAR är det svepta kärl som blivit mest spritt och mest använt. Den har ett lock med en sarg som passar utanpå själva asken och trycks på uppifrån. I mindre askar kunde smör förvaras medan större kunde vara avsedda för andra matvaror, kläder eller andra personliga tillhörigheter.
  2. ÄSKOR har i stället ett lock som är inpassat mellan två ståndare. Mellan dessa kan locket låsas med en tapp eller låspinne. Locket kan också låsas genom att hack tagits ut i ståndarna, som tack vare elasticiteten i det tunna sveper fjädrar så att locket kan tryckas på plats och tas bort. Denna typ kallas knäppäska. Ytterligare en variant är låsäskan med sina mer eller mindre sinnrika låsanordningar på lockets undersida. Låset manövrerades med olika knoppar på lackets ovansida. Äskorna hade ofta ett litet handtag i locket och användes av damerna sorl handväska.
  3. SVEPKORGAR och SVEPBRICKOR är en utveckling av målkärl och siktar, som var utan lock. Svepkorgarna har som regel en fast eller fällbart handtag ungefär som på en hink, medan de svepta brickorna har handtag i båda ändar som var gjorda som urtag i svepet eller var fastsömmade böjda vidjor.
  4. SVEPKISTOR, 4.2. SVEPSKRIN var de största och mest robusta kärlen i svepteknik. De kunde vara beslagna med kraftiga, smidda gångjärn, lås och handtag och tjänstgjorde som gamla tiders resväska och skulle således tåla påfrestningarna under transporter. Dessa svepkistor förekom framför allt i de norra delarna av landet där de oftast var tillverkade av furu och ibland av gran.
  5. SIKTAR i olika former, ursprungligen med flätade spånor i botten och senare med metallnät, hade stor användning. De var ofta runda och gjorda med en svept sarg som bara böjts runt och sömmats samman utan att man använde någon egentlig mall.

Kåsor, skålar, slevar och tråg

Kåsor och skålar tillverkas av vrilar, utväxter på trädstammen som kan förekomma på de flesta trädslag. Fibrerna följer vrilens form vilket gör att den inte har något sprickbenäget ändträ.

Träskedar och slevar gör man genom att använda krokvuxet virke eftersom skedens form då följer trädets växtfibrer. Svängen på ämnet avgör formen på skeden. Det går också bra att göra skedar och slevar ur rakvuxet trä.

Lite om hur man slöjdar tråg.

(Klicka för större bilder och mer info)

Vril

Vril

Vril eller "masurknöl", "tjuk", "knos" eller "knose" är en utväxt på träd
Samisk nappie, náhppi

Samisk náhppi

Samisk náhppi, mjölkskopa. Kärl som användes vid mjölkning av renar. Ca 30cm lång, köpt av tillverkaren Karl Erik Dahlgren vid Gratianspelen i Slussfors 1986.
Kåsa

Kåsa

Kåsa gjord på 1930-talet eller tidigare.
Kåsa

Kåsa

Kåsa av Sören Algotsson (1952)
Snidad slev

Slev

Slev (1930-talet el. äldre)
Slev

Slev

Slev gjord av Nils Gustafsson, Grannäs, Storuman på 1940-talet. Den användes när man kärnade smör på gammaldags sätt.
Baktråg

Baktråg

Baktråg.

Luffarslöjd

Luffare betalade ofta för sig med eller sålde olika trådarbeten som vispar, brödnaggar och fönsterhakar. Utrustning och material för trådslöjd är enkla och billiga. Allt som behövs är en tång och ståltråd. En mall ritas upp på en bräda, sen slås spikar in längst mönstret som tråden sen böjs runt eller så borras hål i brädan där trådarna sticks ner. Det beror på vad man ska tillverka.

(Klicka för större bilder och mer info)

Nagg, luffarslöjd

Nagg (Luffarslöjd)

Att nagga bröd med
Mjölspridare, luffarslöjd

Mjölspridare

Mjölspridare (Luffarslöjd)
Potatisstöt, luffarslöjd

Potatisstöt

Potatisstöt (Luffarslöjd)
Visp, luffarslöjd

Visp

Visp (Luffarslöjd)

Rot, ris och näverslöjd

Rotslöjd: Av tunna rötter kan man binda korgar och fat med mera. Den här typen av rotslöjd är vanligast i norra Sverige och hos samerna har det varit en viktig slöjdteknik. Det är framförallt björkens rötter som används till rotslöjd. Den ger tunna, långa och sega rötter. Även gran, tall och sälgrötter kan användas till rotarbeten.

Näverslöjd: Man skär och river näver i en spiral runt stammen och får då långa remsor som inte behöver skarvas så ofta. Då nävret inte följer fiberna blir det därför inte lika starkt som om det vore utskuret ur näverflak.

Spån till t.ex korgar görs på samma sätt som tunna bräder till svepteknik genom att klyva trä i tunna remsor som sen finputsas med hyvel. Här är en kort film från 1962 med en korgmakare som visar hur han gör ett par spånkorgar.

Hur man gör en riskvast.

(Klicka för större bilder och mer info)

Näverkont

Näverkont

Flätad näverkont som tillhört....
Näverkorg från Långsjöby

Näverkorg

Flätad näverkorg gjord av Sigrid Hörnelid, Långsjöby.
Flätade näverskor i miniatyr

Flätade näverskor

Flätade näverskor i miniatyr gjord på 1960-talet. I gamla tider användes längdmåttet "näverskomil", vilket var den sträcka som ett par näverskor beräknades hålla. Ca 16 km.
Näverask

Näverask

Näverask med lock och gångjärn av näver.
Snusdosa av näver

Snusdosa

Snusdosa av näver.
Flätad spånkorg

Spånkorg

Flätad spånkorg.
Rotkorg från Tärnaby, 1960-tal.

Rotkorg

Rotkorg gjord i Tärnaby på 1960-talet av okänd kvinna.
Riskvast

Riskvast

Riskvast.

Laggkärl

Laggkärl är uppbyggda av trästavar som formas med en lagghyvel på både ut- och insida i den radie man vill ha på kärlet. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var så svår att passa in. I varje stav, en bit från nederkanten skär man ut ett spår där botten ska sitta. På så sätt bygger man kärlet runt bottenplattan. När alla stavar är på plats gör man några tunnband av färsk sälg eller metall som får hålla ihop kärlet. T.ex tunnor och mjölkkärl gjordes med denna teknik.

(Klicka för större bilder och mer info)

Laggkärl, mjölkstäva

Laggkärl

Laggkärl, mjölkstäva.
Laggkärl med lock

Laggkärl med lock

Laggkärl med lock.
Gammalt mjölkkärl, laggkärl

Mjölkkärl

Mjölkkärl.
Mjöl,saltvacka, laggkärl

Mjöl/saltvacka

Mjöl/saltvacka.


Övrigt

Andra trähantverk.

(Klicka för större bilder och mer info)

Svarvad skål

Svarvad skål

Svarvad skål.
Snidad stol

Stol

Stol gjord 1828.
Gammal träkista

Kista

Kista gjord 1898.
Snidat skrin

Snidat skrin

Snidat skrin från 1965 med hänglås av äldre konstruktion.

Boktips